Koh Chang

När jag och Justin kliver av båten visste jag direkt att jag kommer att trivas på den här ön.

I hamnen möts vi av en enda stor songthaew, som tar oss och några barnfamiljer till våra hotell. Jag och Justin ska till Lonley Beach, då vi har hittat ett fint hotell där genom boknings-appen Agoda.

På Koh Chang finns inte den här kalabaliken som normalt sätt existerar överallt när man kommer till ett nytt ställe. Du behöver inte ens pruta på saker och ting, för här vet du att du får rätt pris direkt. Det märks att dom bryr sig om turisterna här.

Lonley Beach är ett litet område ganska så avlägset – som inte lever upp till sitt namn. För här träffar jag nya vänner från hela världen. Dom är många, så i det här inlägget tänker jag skriva om dom jag har spenderat mest tid med.

Första dagen lär vi känna Juuli, en finsk tjej som bor på samma hotell som oss. Hon är här för tredje gången och kan verkligen inte få nog av det här stället, vilket jag förstår till 100%. Juuli visar oss runt i byn på kvällen. Här finns många fina barer och fireshows både på öppen gata och på stranden. Egentligen får jag inte dricka med tanke på mina mediciner efter olyckan men vafan, man lever bara en gång. Risken är att medicinerna inte har full effekt. Jag dansar så mycket att jag inte ens märker att Justin och Juuli smyger iväg till hotellet för att ha sex 😂

Morgonen där på vaknar jag upp med träningsvärk & en panikslagen Justin som inte har någon aning om var hans plånbok är. Kanske är den inne hos Juuli, kanske har han tappat den eller kanske blev den kvar i baren.
Vi ger oss ut för att leta och få i oss lite frukost.

Juuli öppnar inte dörren och i baren var den inte. Vi får helt enkelt vänta på att Juuli visar sig.

Hon ger inga tecken på liv fören klockan 17 och då visar de sig att de inte finns någon plånbok hemma hos henne heller. Justin går igenom sina grejer en gång till och hittar plånboken på ett mycket uppenbart ställe, längst ner i sin väska. Åh vilken puckad grabb 😘

Samma dag går jag på min alldeles första cooking class. Det var bara jag och en tjej som heter Carla som hade bokat den dagen.

Här får vi välja 3 rätter var som vi vill lära oss att laga. Vi får följa med till en lokal butik och köpa våra egna råvaror.

Jag vill lära mig om Pad Thai, Fried Rice och Kokosnöt-soppa.

Vi lagar så mycket mat att jag inte ens kan äta upp hälften, och otroligt gott blev det också. Precis som i dom lokala små köken. 10/10

Carla är i 30 års åldern och är en mycket fin människa. Hon bor i Barcelona och jobbar som konditor och ska vara specialist inom just choklad. Jag älskar choklad, äter de nästan varje dag hemma i Sverige 😳

Hon berättar om ett företag hon bedriver, en guidad tur i Barcelona till 10 olika chokladhus. Låter som en riktig smakresa. Och vet ni vad? Jag fick en inbjudan 😍😍Jag och mina vänner är varmt välkommna till Barcelona, när vi vill. Så himla snällt.

Carla berättar även att hon har tagit över två hundar som har blivit illa behandlade och att när man ger en hund trygghet och kärlek, som har haft det tufft tidigare, så kommer dom vara tacksamma livet ut och aldrig lämna din sida. Vilket otroligt band man kan bygga upp med en hund. Man kommer aldrig känna sig ensam igen.

Jag har funderat på att skaffa hund ett tag nu men det som har stoppat mig har egentligen varit att jag tycker om att resa och de blir ju svårt med en hund. Enligt Carla, som också reser mycket är det egentligen inget problem. Man hittar alltid en väg.

Jag har bestämt mig, jag vill ge en hund som har fått se alla livets hårda vägar en chans till ett fint liv.

Senare under dagen träffar jag och Justin ett gäng svenskar. Alicia, Hanna & Jesper. Ett jätte mysigt gäng. Vi spenderar resten av kvällen med dom.

Morgonen därpå hyr jag och Justin en moped. Vi ska köra till Khlong Phlu Waterfall, jätte fint.

Här kunde man bada med fiskarna, men jag får bara doppa fötterna med tanke på infektionsrisken i mina sår.

Justin har aldrig kört moped och vi tycker att det här är en bra ö för honom att övningsköra. Han är nervös, framförallt eftersom hans vän dog förra året i en mopedolycka i Vietnam.

En liten stund in i övningskörningen tappar Justin kontrollen och vi kommer över i fel fil. Hade de kommit en mötande bil hade de gått mycket illa. Vi var mycket nära en mötande moped. Det var sista gången jag åker med någon annan på en moped. Man kan bara lita på sig själv när de kommer till trafik. Så jag tog över och vi kom hem tryggt och säkert.

Resten av dagen spenderar vi på beachen med Ljungby-gänget. Alla kan bada utom jag ☹️ Men de jobbigaste är nog att man inte kan snorkla, oh well. Får snorkla extra mycket när såren har läkt, som kompensation 😉

Tyvärr är det redan dags för mig att skiljas åt med dom alla. Inklusive Justin. Dom ska söder ut till Koh Tao, vilket inte riktigt ligger på i min reseplan ännu.

Alicia, Hanna, Jesper och Justin. Jag saknar er redan och de har bara gått ett par timmar sen ni stack. 😪

Jag stannar en natt till på Lonley Beach och imorgon börjar min resa till Siem Reap, Cambodia.

Love u